Kastrering

För några månader sen lät jag kastrera Shandy. Så många har rekommenderat mig att göra det, i artiklar och på forum och i verkliga livet, att jag trots den ganska höga kostnaden – nästan 7 000 kronor – beslöt mig för att få det gjort. Jag vill självklart öka Shandys chanser att leva ett långt och friskt liv. Då är priset inte högt.

Jag valde en klinik som jag hört mycket gott om, och bemötandet var verkligen fint på alla sätt. Jag lämnade Shandy på morgonen, åkte hem, fick ett samtal om att allt gått bra och att jag kunde hämta hem henne. De sa att såret kunde blöda lite, men om det blev större blodpölar skulle jag kontakta dem.

När vi kom hem var allt lugnt…till att börja med. Sen började Shandy blöda. Pölar. På kvällen ringde jag djursjukhuset i Bagarmossen, men fick rådet att knyta nånting om såret lite hårdare och avvakta. Det verkade fungera, men på morgonen efter att jag tagit av mitt hemgjorda förband, hörde jag hur min dotter ropade från hallen. Det var blod över hela golvet.

På med förbandet igen, ringa kliniken, åka dit direkt. Jag väntade hemma medan de öppnade henne igen och sydde efter alla konstens regler. Jag trodde att nu var allt bra, men jag hade fel. De ringde och sa att blödningen inte upphörde trots alla nya stygn, så de körde henne till Södra djursjukhuset. Nu började jag bli riktigt orolig. Och när djursjukhuset ringde och begärde omedelbart operationstillstånd blev jag som förlamad av rädsla.

Nästa samtal var knappast lugnande. De förklarade att de inte kunde se var blödningen kom ifrån, utan hon verkade blöda överallt. De kunde bara avvakta. Och sen kom ett samtal sent på kvällen. Kunde jag komma och hämta Shandy och köra henne till Bagarmossen? Hon verkade ha koaguleringsproblem, och kunde behöva en blodtransfusion. Bagarmossen är de enda som har en blodbank.

Hämtade en liten ynklig hund med förband runt magen som ändå viftade svagt på svansen och körde till Bagarmossen, full av frågor om vad allt det här betydde. Var Shandy blödarsjuk? Hur hanterar man det? Tänk om inte nåt blod i blodbanken passar? Och tänk om hon får en allergisk reaktion mot transfusionen? Kommer hon att dö nu? Hade jag lett min lilla hund till slakt?

Men nästa dag ringde de och sa att alla värden nu var normala, att blödningen upphört och att det bara var att hämta henne. Lättnaden var enorm! Och när hon promenerade ut från vårdavdelningen och ville ha godis var ett ögonblick av ren lycka.

Alla vi var i kontakt med var otroligt fina både mot Shandy och mot oss, inte minst kliniken som utförde kastreringen. Varför det blev så här kan ha berott på att Shandy var lite överviktig, vilket kan försvåra operationer. Så nu är det bantning och träning som gäller – åtminstone ska det göra det…